Det är en mörk kväll i Eriksberg.Snön faller vit i ett despreat försök att lysa upp våran närvaro. Till vilken nytta? Vad gör lite snö för skillnad när det finns outhärdliga plågor mitt ibland oss?
Jag talar naturligtvis om Joel. En plåga.
Eller,inte Joel i sig utan den mensvärk han beklagar sig över. Joel är inte som andra barn. För det första brukar ett av kraven för mensvärk vara att man (kvinna) är kvinna. Men i joels fall räcker det med att äta en morot.Nu ligger han på soffan och beklagar sig. Han har inte vilken verk som helst,han har ett alldeles eget mensverk...
Stackarn.
Jag måste bara ta upp det här med kvinnliga rättigheter. Mens-den vecka i månaden då kvinnor får äta enormt mycket choklad utan att oroa sif för att bli tjocka,vi får för en gång skull skrika på allt som rör sig eller talar till en utan att behöva tänka på konsekvenserna. Plus att den berättar att man inte är gravid.Det är en underbar vecka. Ska männen då ha högre lön än oss och DESSUTOM få ta del av fördelarna med mensverk?
Jag måste nog svara nej på den frågan och nu ska jag be Joel lämna det åt oss kvinnor som vet vad det handlar om.Jag menar,någon rättvisa får det vara.
puss